Vi hade psykologi idag och vi går igenom Freud och hans teorier och idéer. Jag sitter under lektionen och leker med bläckpennan och biter den och pillar hela tiden..
Efter det att vi fått höra hur människan drivs av lustar och kontrolleras av överjaget (typ ängeln som sitter på axeln på tecknade figurer) så berättar Viktor får lärare om bebisar och deras utveckling..
Första året är då barnen får tillfreställelse via munnen, vi skriker tills vi får mjölk och tills vi får nappen och så vidare.

Så nämner frågar Viktor högt och tydligt vilka som biter på pennor eller naglarna och som såhär pillar mkt och jag räcker då upp handen generat över att jag satt och gjorde det just för tillfället - Tagen på fucking bar gärning!

- Ja ni som gör det fick inte tillräckligt med oral stimulans enligt Freud när ni var små!

Fan vad jag kände mig träffad då. Så när jag tänker efter så slutade jag med napp samtidigt
som min syster, dvs 2 år förtidigt... vilekt skadat mig för resten av livet tydligen! :O

Nej det är kanske inte så seriöst, men det är i de flesta fallen så, djäkligt häftigt att människan är så beräknelig och att man verkligen är som man är pga av sin barndom...

/a